Hushållen
Samhällets ekonomi handlar om hur resurser som arbetskraft, råvaror och kapital används och fördelas i ett samhälle. Resurser som kan bli till varor som mat och bilar men också tjänster som sjukvård och utbildning. Hur väl resurserna används och fördelas påverkas av de politiska och ekonomiska förutsättningarna inom ett land men också i relationen till andra länder.
Dessa förutsättningar påverkar hur väl ekonomin fungerar och hur stor ekonomin är. Helt enkelt hur mycket resurser som finns i samhället. Skillnader mellan länders olika resurser kan vara ganska stora, där vissa länder ha betydligt mindre resurser att fördela än andra.
Storleken på ekonomin har betydelse för invånarnas levnadsvillkor. Det kan exempelvis handla om hur många som har tillgång till sjukvård, utbildning samt andra viktiga tjänster i ett samhälle.
Vad är samhällsekonomi?
Begreppet samhälle kan kortfattat beskrivas som att en organiserad grupp människor delar ett antal lagar, värderingar och normer som hjälper dem att samarbeta. Begreppet ekonomi kommer från grekiskan och betyder att hushålla med begränsade resurser. Våra behov kan ibland vara oändliga men samtidigt finns det inte hur mycket arbetstid eller naturtillgångar som helst för att möta dessa. Resurserna är helt enkelt begränsade. Samhällsekonomi handlar om hur ett samhälle använder sina resurser, exempelvis arbetskraft, samhällsservice och naturtillgångar för att möta människors behov och önskningar. Ämnet samhällsekonomi handlar lite förenklat om att besvara frågor som:
Vad som ska produceras i ett samhälle styrs bland annat av vilka resurser som finns i samhället. Finns det naturresurser som skog, järnmalm, olja eller vatten? Finns det teknik och kunskap för att ta hand om skog och omvandla den till timmer eller kartong? Finns det skola och utbildning, som gör det möjligt för de som lever i landet att nå de kunskaper de behöver? Har samhället en ordentligt utbyggd infrastruktur, så som vägar, järnvägar och bredband som gör det enklare att kommunicera och transportera?
Om det finns en utbyggd sjukvård som är tillgänglig för stora grupper i befolkningen, bidrar den till samhällsekonomin genom en ökad medellivslängd och en bättre hälsa. Tillgången på naturresurser, utbildning och kunskap, infrastruktur, teknik och arbetskraft påverkar vilka produkter, tjänster och samhällsservice som kan skapas i ett samhälle. Det är också viktigt att samhällsservice, produkter eller tjänster produceras på ett sätt som är hållbart och bra för miljön samt för de som arbetar med produktionen av varan eller tjänsten.
Aktörerna i samhällsekonomin
I samhället finns ett antal aktörer så som hushåll, företag, banker med flera. Samhällen handlar också med varandra, eftersom alla varor och tjänster som behövs i ett land inte tillverkas inom landet. I detta avsnitt ska du få lära dig mer om de olika aktörerna och hur de hänger ihop i samhällsekonomin.
Hushållen
Ett hushåll är de personer som bor tillsammans och delar på samma ekonomi. Den vanligaste formen av hushåll i Sverige består av en person, ensamhushåll. Därefter följer hushåll med två sammanboende personer, med eller utan barn.
Ett hushåll har både inkomster och utgifter
Få hushåll producerar allt de behöver, vilket betyder att de inte är självförsörjande på mat, kläder, boende och transporter. Hushållet behöver även tjänster som frisör och restaurang, samt mer omfattande tjänster som exempelvis utbildning. Hushåll kan också behöva låna pengar för större utgifter som att exempelvis köpa en bostad och spara pengar för framtiden. Hushållens utgifter består av inköp av de varor och tjänster som behövs för att kunna leva och bo. Ett hushåll använder också olika former av samhällsservice genom livet; skola och utbildning, sjukvård, vägar, barnomsorg och äldrevård. Hushållen betalar för samhällsservicen genom skatter och olika avgifter. Om hushållet har tagit lån från banken för att kunna köpa sin bostad kommer det att behöva betala ränta till banken.
För att försörja sig och kunna köpa de varor och tjänster som hushållet behöver krävs pengar, inkomster. Hushållens viktigaste inkomst är lön, vilket är ersättning för det arbete som en person gör. Många hushåll får även inkomster i form av olika bidrag, ekonomiskt stöd från samhället, som exempelvis barnbidrag, pension och bostadsbidrag.
Företagen
Företagen producerar de varor och tjänster som behövs i samhället. Företag kan vara allt från ett litet enmansföretag, med endast en anställd, till ett stort företag med tusentals anställda i flera delar av världen. Biltillverkaren Volvo är ett företag med anställda runtom i världen.
Det finns olika sätt att äga och driva ett företag. Det vanligaste är privata företag som ägs av enskilda personer, antingen som enskild firma eller aktiebolag. Ett aktiebolag kan ha en eller flera ägare som äger andelar av företaget. Det finns även statliga företag som ägs helt eller delvis av staten, exempelvis elenergiföretaget Vattenfall och företaget som har monopol på försäljning av vin och sprit - Systembolaget.
För att kunna producera varor och tjänster behövs: råvaror, energi, kapital och arbetskraft. Råvaror får vi från naturresurser. Det kan handla om skog, olja, eller vatten. Den energi som krävs för att producera kan komma från olika källor, exempelvis elektricitet, olja, eller förnybara energikällor som sol och vind. Kapital kan vara pengar, lokaler, maskiner eller verktyg som behövs för att producera varan eller tjänsten. Arbetskraft kan handla om människors muskelkraft och deras kunskaper och färdigheter. Ju mer kunskap arbetskraften har desto mer avancerade produkter och tjänster kan produceras. Arbetskraftens kunskaper påverkas av hur utbildningssystemet i ett land fungerar, det vill säga skola, högskola och universitet. Att tillverka en produkt, till exempel en stol, eller tjänster som sjukvård eller datateknik kräver helt olika typer av kunskaper hos de anställda.
Ett företag ska producera trästolar. Vad behöver företaget för råvaror, kapital och arbetskraft med kunskaper?
Föreställ dig att ett företag ska tillverka trästolar. För att kunna göra stolar behöver företagen råvaror som trä som kan omvandlas till stolens ben, rygg och sits. Utöver detta behövs verktyg som såg och borrmaskin, samt en lokal att tillverka stolarna i, det vill säga kapital. Företagen behöver även arbetskraft som har kunskap om hur en stol ska produceras och el för att driva maskinerna. Utöver det behövs någon med kunskaper om hur man sköter ett företag, om ekonomi och marknadsföring av stolarna. Det behövs även någon som kan se till att stolarna hamnar hos köparna, det vill säga transporten mellan företaget och köparna.
Företagets utgifter kan handla om betalning för råvaror, arbetskraft, maskiner, energikostnader, lokaler, skatter och avgifter för samhällsservice samt ränteutgifter för lån hos banker. Företagens inkomster kommer från försäljning av varor och tjänster men kan även vara olika former av bidrag.
Offentlig sektor
Offentlig sektor består av stat, kommun eller region. ”Offentligt” betyder något som är till för alla i ett samhälle. Det är den offentliga sektorn som ansvarar för bland annat service och samhällstjänster som vård, skola, omsorg och säkerhet. Offentlig sektor är en viktig arbetsgivare för exempelvis lärare, läkare och poliser.
Läkare och polis är exempel på arbetskraft inom offentlig sektor.
Den offentliga sektorns utgifter består av löner till anställda, köp av varor och tjänster, lokalkostnader för skolor och sjukhus och räntekostnader för olika lån. Offentlig sektor ansvarar också för olika utbetalningar i form av pensioner och ekonomiska bidrag, exempelvis studiebidrag. För att kunna erbjuda dessa olika samhällstjänster betalar hushåll, företag och banker skatter och avgifter, vilket är den viktigaste inkomsten för den offentliga sektorn.
Staten, kommuner och regioner kan då och då behöva låna pengar till större investeringar som vägbyggen eller för att bygga ett nytt sjukhus.
Bankerna
Bankerna erbjuder hushåll, företag och offentlig sektor möjligheter att låna och spara pengar. Banker kan låna ut pengar till olika investeringar, det kan handla om möjlighet att bygga nya lokaler eller fabriker eller om att utveckla bättre teknik och mer effektiva maskiner. Investeringar som i in tur kan göra det möjligt för företag eller offentlig sektor att utveckla nya varor och tjänster.
Bankerna får bland annat inkomster genom att ta betalt i ränta, som är bankens ersättning för att de lånat ut pengar. Hushåll, företag och offentlig sektor kan också få inlåningsränta, vilket är en ersättning för att man ”lånat ut” pengar till banken.
Bankerna erbjuder även andra tjänster som köp och försäljning av aktier och fonder. Aktier är ägarandelar av företag. Fonder är delar av olika investeringar, och kan bland annat vara aktier som många äger tillsammans.
En av bankernas uppgifter är att låna ut pengar till hushåll, företag och offentlig sektor.
Banker och myndigheter skapar förutsättningar och trygga system för företag, organisationer och människor att kunna spara och låna. Bankerna skapar förutsättningar för sparande och utlåning (investeringar). Riksbanken är Sveriges centralbank och har till huvuduppgift att hålla landets ekonomi stabil och välfungerande. Riksbanken bestämmer även över räntan som påverkar hur mycket det kostar att låna pengar, vilket påverkar både företag och hushåll.
Omvärlden
Omvärlden, det vill säga andra länder än Sverige, är också en viktig aktör i samhällsekonomin. Både hushållen och företagen i Sverige köper varor och tjänster från utlandet och svenska företag säljer en stor del av sina tjänster och varor till andra länder. Bankerna kan också låna och låna ut pengar till utlandet.
När varor och tjänster säljs från svenska företag till utlandet kallas det för export, Sverige exporterar varor och tjänster. När varor och tjänster säljs från utlandet till svenska företag kallas det för import, Sverige importerar varor och tjänster. Om det sker förändringar i omvärlden har det betydelse för samhällsekonomin och alla dess aktörer.
Hur fungerar det ekonomiska kretsloppet?
För att lättare förstå hur de olika aktörerna påverkar och påverkas av varandra beskrivs relationerna mellan dem ibland som ett kretslopp, det ekonomiska kretsloppet. I modellen som beskrivs i det här kapitlet ingår hushållen, företagen, bankerna, offentliga sektorn och omvärlden. Kretsloppet visar hur pengar, varor och tjänster rör sig mellan de olika aktörerna i samhället.
Det ekonomiska kretsloppet
Aktörerna i det ekonomiska kretsloppet är beroende av varandra. Exempelvis behöver företagen arbetskraft för att kunna tillverka varor och tjänster. Hushållen, eller de anställda, behöver ett arbete för att kunna få en lön att betala de varor och tjänster de behöver. Den offentliga sektorn behöver få in skatter från företag och hushåll för att kunna erbjuda den samhällsservice som behövs och så vidare.
Det ekonomiska kretsloppet.
Om vi tittar på hur hushållen och företagen hänger ihop, så tar företagen betalt för de varor och tjänster de erbjuder de olika aktörerna i samhället. Hushållen erbjuder företagen den arbetskraft som krävs för att producera företagens varor och tjänster. För detta får hushållen lön från företagen som de kan köpa varor och tjänster för. Det ekonomiska kretsloppet är i rörelse.
I nästa del av modellen ser vi relationen mellan hushållen och offentlig sektor. Hushållen betalar skatt till offentlig sektor, framför allt genom skatt på lönen. Den största delen av skatten går till kommunen där vi bor. Hushållen betalar även skatter och avgifter till offentlig sektor när vi köper varor och tjänster.
Skatteintäkterna gör det möjligt för den offentliga sektorn, till exempel kommunen eller regionen, att erbjuda olika former av samhällsservice. Det kan handla om möjligheten att få gå i skolan eller att få sjukhusvård om du är sjuk eller skadad. Pengarna, som den offentliga sektorn får in, betalar också för försvaret, domstolar, kultur med mera. En stor andel hushåll får olika ekonomiska bidrag från offentlig sektor, som studiebidrag, föräldrapenning eller pension. Omkring 30 procent av alla anställda i Sverige jobbar inom den offentliga sektorn, bland annat poliser, domare, sjukvårdspersonal och lärare.
Hushållen har även en relation till bankerna genom att låna och spara pengar. En stor del av lånen går till bostadslån, eftersom det är ett fåtal hushåll som har råd att köpa en bostad utan lån. Hushållen får betala ränta till bankerna för lånen. Hushållen sparar också pengar hos bankerna, antingen på ett sparkonto med ränta eller genom köp av aktier och fonder.
Företag, hushåll och offentlig sektor importerar varor och tjänster från omvärlden och företag exporterar sina varor och tjänster.
Samhällsekonomiska förändringar
Globala, nationella och lokala förändringar på olika nivåer i samhället påverkar ekonomin och de olika aktörerna. Politiska beslut som nya skatter, avgifter eller regler kan påverka samhällsekonomin på olika sätt. Förändringar i omvärlden, som krig, pandemier, ekonomiska kriser eller klimatförändringar, kan också påverka ekonomin i flera länder. Om klimatförändringar leder till längre torkperioder kan det få konsekvenser för produktionen av vete, ris samt tillgången till vatten. Förändringarna påverkar de olika aktörerna i kretsloppet på olika sätt.
En pandemi kan påverka efterfrågan
När coronapandemin startade år 2020 blev det snabbt brist på sjukvårdsprodukter som handsprit och andra former av skyddsutrustning. Utbudet, antalet handspritflaskor som fanns tillgängliga, var mycket lägre än den extrema efterfrågan på handsprit som pandemin förde med sig. Bristen på handsprit gjorde att företagen, som sålde handsprit kunde höja priset med mer än 900 procent, från 6,91 kronor till 70,08 kronor för en flaska handsprit på 900 milliliter. Den stora efterfrågan på skyddsutrustning och det höga priset på handsprit gjorde
att företagen som tillverkade detta ville öka sin produktion. Fabrikerna ökade sin produktion av handsprit. För att kunna öka produktionen behövde kanske fabrikerna anställa fler personer och köpa in fler eller mer effektiva maskiner för att kunna öka tillverkningen.
Om fabrikerna anställer fler påverkar det hushållen, genom att efterfrågan på arbetskraft ökar och fler personer kan hitta jobb och försörja sig själva. Om fler arbetar och betalar skatt påverkar det samhällsekonomin positivt.
Offentlig sektor kan också påverkas på flera sätt. Om fabrikerna som tillverkar handsprit anställer fler kan det leda till att arbetslösheten sjunker. Minskad arbetslöshet betyder att den offentliga sektorn inte behöver betala ut lika mycket ekonomiskt stöd till arbetslösa. Dessutom kommer de nyanställda att betala skatt för sin löneinkomst, vilket ökar skatteinkomsterna för den offentliga sektorn.
Bankerna kan påverkas om fabrikerna måste ta lån för att investera i nya maskiner eller bygga ut fabrikerna. Detta mycket förenklade exempel visar hur en ökad efterfrågan på handsprit och annan skyddsutrustning ger effekter på aktörerna i det stora ekonomiska kretsloppet.
Vilken effekt kan en skatt på sötsaker få?
Tänk dig att de styrande i landet beslutar därför att införa en extraskatt på sötsaker. På grund av skatten blir dessa varor dyrare och troligtvis kommer hushållen köpa färre påsar chips, kakor och godis. En konsekvens kan bli att fabrikerna som gör dessa produkter behöver minska sin produktion. I värsta fall kan företagen tvingas att lägga ned eller minska antalet anställda samt att göra andra besparingar för att klara sin ekonomi.
Hushållen i samhället kan komma att drabbas om arbetslösheten ökar på grund av att det blir färre anställda inom branschen som tillverkar snacks och sötsaker.
Vilka effekter skulle en minskad konsumtion av snacks och sötsaker kunna få för den offentliga sektorn? Om många anställda inom branschen blir arbetslösa kommer den offentliga sektorn kanske behöva betala ut mer ekonomiskt stöd till de arbetslösa. Förenklat kan man tänka att fler arbetslösa leder till färre personer som kan betala skatt, vilket minskar skatteinkomsterna för den offentliga sektorn. Är det dessutom en nedgång som drabbar fler företag i branschen kan det leda till fler arbetslösa, vilket kan göra det svårare för dem som blivit av med jobbet att hitta ett nytt.
Sockerskatten kommer samtidigt kunna ge nya skatteinkomster för den offentliga sektorn, som de styrande i landet kan använda på olika sätt. Tillexempel i form av ökat stöd till arbetslösa och till att skapa nya jobb, exempelvis genom att anställa fler inom områden som sjukvård eller skola.
Bankerna kan påverkas av den minskade efterfrågan på snacks och sötsaker om de som driver fabrikerna inte investerar genom nya banklån. Om tillverkarna behöver spara kommer färre fabriker våga satsa på investeringar av nya maskiner eller fabrikslokaler. Drabbar neddragningarna dessutom flera branscher kanske bankerna inte får tillbaka allt som de lånat ut.
En extraskatt på snacks och sötsaker kan därmed påverka alla fyra aktörer i det stora ekonomiska kretsloppet.
2. Vad betyder rikedom och fattigdom?
I världen finns det sju miljarder människor. Av dem lever en miljard i rikedom. En miljard människor lever i extrem fattigdom. Fem miljarder lever någonstans mellan rikedom och extrem fattigdom.
Ordens innebörd
Rikedom kan definieras som en stor mängd av något, till exempel pengar, skog eller metaller. En sådan mängd kallas ibland för tillgångar eller kapital. Rikedom är att ha stora ekonomiska tillgångar eller kapital.
I ett rikt land kan samhället ge dig utbildning och vård. Eller så kan du själv betala för utbildning och vård. Men alla rika länder ger inte människor sådant stöd. USA är ett rikt land men alla har inte samma möjligheter till vård och utbildning.
Den som är fattig saknar pengar och har svårt att påverka sitt liv. Fattigdom kan också vara dålig hälsa och brist på mat. Det här kallas för yttre fattigdom. Figuren visar att yttre fattigdom handlar om mat, boende, utbildning och hälsa.
Inre fattigdom är något annat. I figuren kan vi se att inre fattigdom kan vara ensamhet eller brist på respekt. Inre fattigdom handlar inte om pengar.
Två sätt att mäta fattigdom
Fattigdom kan mätas på olika sätt. Den som tjänar mindre än två dollar om dagen lever i extrem fattigdom enligt FN. FN:s sätt att mäta fattigdom används mest för låginkomstländer.
Inom EU och i höginkomstländer mäts fattigdom på ett annat sätt. Där utgår mätningen från en medianinkomst. Det är en slags mitt i-gräns för hur mycket medborgarna tjänar. Gränsen går vid 60 procent av medianinkomsten. Den som tjänar mindre än 60 % av medianinkomsten riskerar relativ fattigdom. Ordet relativ betyder här i förhållande till medianinkomster.
Varför är vissa rika och andra fattiga?
Varför är världens ekonomiska tillgångar så ojämnt fördelade? Det beror på en blandning av olika faktorer. Två faktorer handlar om ekonomi och politik. De rör samhället i stort. Andra faktorer handlar om utbildning och jämställdhet. De rör individer.
1. Naturtillgångar skapar välstånd
Vi jämför Sverige och Kongo-Kinshasa för att förstå hur naturtillgångar ibland kan ge välstånd, och ibland inte.
Sverige - ett exempel
Sveriges välstånd har till stor del byggts upp av gruvorna och skogen. Järngruvan i Kiruna är en av världens största. Där bryts järnmalm som sedan förädlas till järnpellets, små järnkulor. De används för att tillverka stål. Svenskt specialstål är en stor exportvara.
Sverige har alltså både råvaror och industrier som kan göra råvarorna mer värdefulla - förädla dem. Förädlingen gör att svenska företag tjänar mer pengar än om de bara skulle exportera råvaror.
Det betyder också att företagen klarar av nedgångar lättare. Om efterfrågan på järn sjunker så faller priserna. Men efterfrågan på specialstål kanske fortsätter att vara hög. Då kan företagen tjäna pengar trots att priset på järn gått ned.
Kongo-Kinshasa - ett exempel
Det är bra för ett land att ha naturtillgångar. Men naturtillgångar leder inte alltid till rikedom. Ett exempel är Kongo-Kinshasa (Demokratiska republiken Kongo) i Afrika. Det är ett av världens fattigaste länder. Samtidigt är det ett av världens rikaste när det gäller naturtillgångar. Hur kan det vara så?
Kongo-Kinshasa producerar råvaror. Ett exempel är kobolt, en metall som används i bilbatterier. Kongo-Kinshasa tjänar pengar på råvaran kobolt men inte på bilbatteriet som innehåller metallen. Kongo-Kinshasa har ingen förädlingsindustri som kan bearbeta råvaran. När efterfrågan på kobolt är stor tjänar företag i Kongo-Kinshasa ganska bra. Men om efterfrågan på kobolt sjunker så sjunker också priset. Då tjänar inte företagen några pengar. En ekonomisk kris kan bli följden.
Diversifierad ekonomi minskar riskerna
I Sverige finns en så kallad diversifierad industri och ekonomi. Det betyder att det finns flera olika typer av företag. Företagen producerar olika produkter och tjänster. Sverige handlar både inom landet och med andra länder. Kongo-Kinshasa saknar diversifiering. Ekonomin i Kongo-Kinshasa är beroende av några få varor, som kobolt. När priset på kobolt sjunker påverkas hela samhället.
Diversifieringen gör att den svenska ekonomin är mindre känslig än den kongolesiska. Alla svenska företag går inte dåligt samtidigt.
2. Politiska och demokratiska förutsättningar
Ett lands invånare blir inte rika bara för att det finns naturtillgångar. De blir inte heller rika för att det finns företag som tjänar pengar. Det måste finnas ett politiskt system som fördelar pengarna som företagen tjänar. Det behövs också starka myndigheter.
Sverige - ett exempel
Den svenska staten samlar in pengar via skatter. Dessa pengar fördelas sedan efter behov. Det här har skapat en välfärd och en trygghet som alla har kunnat ta del av.
Sverige har länge haft starka myndigheter. Skatteverket, som samlar in skattepengarna är ett exempel. Rättsväsendet som bevarar rätt och ordning är ett annat.
Kongo-Kinshasa - ett exempel
Kongo-Kinshasa har en helt annan historia än Sverige. Där har det politiska systemet varit svagt. Det beror bland annat på att landet har varit en koloni.
Det finns stora naturresurser i Kongo-Kinshasa. Ändå lever många i fattigdom. Det beror på flera saker. Kolonialmakter, diktatorer, krig och utländska företag har plundrat landet på naturresurser.
Mellan 1885 och 1960 var dåvarande Kongo en belgisk koloni. Befolkningen i Kongo tvingades arbeta under slavliknande förhållanden. Vinsterna från naturresurser gick inte till Kongo och befolkningen där, utan till Belgien.
Under 1960-talet blev Kongo en självständig stat, den Demokratiska Republiken Kongo (som nu heter Kongo-Kinshasa). Strax efter självständigheten tog diktatorn Mobutu Sese Seko över makten i landet. Han behöll den till slutet av 1990-talet. Mobutu använde den kongolesiska centralbanken som sin privata bank. Han tog också makten över landets naturresurser. De som stöttade Mobutu blev rika. Men de allra flesta kongoleser förblev fattiga. Inkomsterna fördelades inte mellan landets befolkning.
3. Utbildning lönar sig
Ett tredje sätt att förstå orsaker till skillnader i inkomst är att se hur utbildning påverkar individer. Utbildning lönar sig, både i Sverige och i andra länder. Välstånd och utbildning hänger samman.
I Sverige är utbildningen fri. Alla barn måste gå i grundskolan. Skolan får pengar från kommunen. Hur lång tid som någon utbildar sig påverkar inkomsten. En svensk civilingenjör som har läst fem år på universitetet tjänar mer än dubbelt så mycket som personal inom hemtjänsten.
Utbildning kan vara ett sätt att ta sig ur fattigdom i låginkomstländer. Att lära sig läsa ökar chansen att bli anställd och få en lön. Skolavgifter kan hindra fattiga barn från att gå i skolan. Det leder till att en del fattiga människor fastnar i fattigdom. De saknar startkapital för att ta sig ur fattigdomen.
Det är bra för hela landets ekonomi om landets befolkning har hög utbildning. Högutbildade personer har mer kunskap. Det gör att de kan arbeta med svårare yrkesuppgifter än de utan utbildning.
4. Jämställdhet
Ett fjärde sätt att se på skillnader inkomster handlar om jämställdhet mellan män och kvinnor. Jämställdhet betyder jämlikhet mellan könen. Varför är män som grupp rikare än kvinnor?
Skillnaderna mellan mäns och kvinnors löner är ofta stora i låglöneländer. Det är ett problem för jämställdheten. Om du inte tjänar egna pengar kan du inte heller bestämma över ditt liv. Med en egen ekonomi har du större möjlighet att välja det liv du vill leva.
Pojkar ses som familjeförsörjare och får oftare utbildning. Flickornas uppgift är att ta hand om barnen och sköta hushållet. Ett samhälle som styrs av män kallas för patriarkat. I ett sådant samhälle har män makt över till exempel äktenskapet, familjen, politiken, affärslivet och kulturen.
Det är skillnad mellan mäns och kvinnors löner även i Sverige. Men skillnaderna i Sverige är mindre än i många andra länder.
Vilka konsekvenser får stora inkomstskillnader?
Stora inkomstskillnader skapar ett samhälle där rika lever för sig och fattiga för sig. Ett sådant samhälle är segregerat, uppdelat. Inkomstskillnader delar upp världen i rika och fattiga länder. Den här uppdelningen kan leda till konflikter mellan olika samhällsgrupper.
Utanför och innanför
Begreppen innanför och utanför är ett sätt att förklara ett uppdelat samhälle.
Den som är utanför står vid sidan av samhället. Om du står utanför har du svårt att påverka din situation. Om du bor i Sverige kan det handla om att du saknar utbildning och har svårt att få jobb. Du behöver stöd av samhället. Om du lever i ett låginkomstland och hamnar utanför kan du bli beroende av att din familj hjälper dig.
Den som är innanför är en del av samhället. Om du är innanför kan du påverka din livssituation. Om du har utbildning så kan du välja mellan fler jobb. Du har råd att betala för skola och sjukvård om det behövs. Du har råd med mer än att bara äta och bo.
Vissa länder kan anses stå utanför ekonomiskt. De har inget eller litet inflytande i världen. Länder som är innanför har däremot stort inflytande. USA, Kina och EU står tillsammans för mer än hälften av all världshandel. Vad dessa länder gör påverkar alla andra länder.
Utanför och innanför i Sverige
I Sverige har den ekonomiska skillnaden mellan människor varit ganska liten. Skillnaderna var som minst på 1980-talet. Sedan dess har de ökat. Ökningarna beror på större kapitalinkomster men också på att samhällets stöd har minskat. Kapitalinkomster är till exempel värdeökningar på bostäder.
Stockholm, en storstad med ökade klyftor.
I vissa bostadsområden finns ett utanförskap. Det gäller framför allt i Stockholm, Göteborg och Malmö. Alla människor som bor i dessa områden är inte utanför. Men det är fler som är utanför jämfört med andra områden i Sverige. Det kan vara människor som saknar utbildning, har låg inkomst eller dålig hälsa. Många av de som är utanför kommer från andra länder. De som inte kan svenska har svårare att få jobb.
Det har visat sig att vissa arbetsgivare anställer personer med svenska namn än dem med utländska namn. Detta kan vara diskriminering, orättvis behandling av en särskild grupp av människor. Diskriminering är förbjudet enligt svensk lag.
De som är innanför bor i andra områden. Dessa människor har ofta längre utbildning och högre löner. De är också friskare och lever längre än människor i utanförskap.
Stad och land
Det finns platser i glesbygden som många människor flyttar ifrån. På sådana platser finns det risk för utanförskap.
När människor flyttar försvinner skattepengar. Det kan leda till att skolor och sjukhus läggs ner. Då måste invånarna åka långt för att få vård eller gå i skolan. Med färre invånare så blir det svårare för exempelvis butiker att överleva. Många förlorar sina jobb när företag läggs ner eller flyttas.
I storstäderna växer befolkningen. Fler och fler söker sig till Stockholm, Göteborg och Malmö. Där finns utbildning, jobb och ett stort kulturutbud.
Innanför och utanför i andra länder
Även i andra länder finns det de som är innanför och utanför. Tydligast är det kanske i länder som Sydafrika, Brasilien och Indien. Det finns områden där de flesta lever utanför. Sådana områden finns i Soweto utanför Johannesburg i Sydafrika eller i fattiga områden - favelor i Sao Paolo i Brasilien. Där bor människor i enkla bostäder utan el och rinnande vatten. Även i Indien finns stor fattigdom. Där är miljontals bönder helt beroende av en god skörd för att få tillräckligt med mat.
Sao Paolo
I samma länder finns det människor som är väldigt rika. Dessa människor är innanför. De kan till exempel betala för vård eller utbildning i utlandet.
Ginikoefficienten – mäter spridning i inkomst
Ginikoefficienten är ett sätt att mäta skillnader mellan rika och fattiga i samhället. Ju högre siffra desto större skillnader. Enligt Ginikoefficienten ligger Sverige på siffran 28,8. Sydafrika har siffran 63. Sydafrika är alltså ett mycket mer segregerat samhälle. Motsvarande siffror för Brasilien och Indien är 53,9 respektive 35,7.
Stora inkomstskillnader kan leda till konflikter och våld. Jämför vi skillnaderna i grova våldsbrott mellan Sverige och Sydafrika ser vi att våldet är mer utbrett i Sydafrika. I Sydafrika bidrar alltså inkomstskillnader till ökat våld.
Diagrammet visar inkomstskillnader mellan europeiska länder. Vid värde 0 har alla invånare samma inkomst. Vid värde 1 är det tvärtom - att en person i landet äger allt. Ju högre värde - desto större inkomstskillnader i landet. Sverige har lägre inkomstskillnader än genomsnittet i Europeiska unionen - EU.
Möjlighet att påverka
De som har högre utbildning och goda inkomster är mer aktiva i samhället. I Sverige röstar de oftare i riksdags- och kommunalval än vad lågutbildade gör. Barn till högutbildade idrottar mer och är ofta friskare än barn till föräldrar med låg inkomst. Barn till högutbildade läser dessutom ofta vidare på universitet och högskolor. Utbildning går i arv.
Uppdelningen i ”innanför” och ”utanför" kan leda till problem för demokratin. Det svenska samhället bygger på ett samhällskontrakt. Både samhället och individen har rättigheter och skyldigheter. En viktig rättighet handlar om att vara med och påverka.
Converted to HTML with WordToHTML.net | Document Converter for Windows